2.3.2012

Före ja somnar brukar ja lista upp de saker som mest förvånat och förundrat  mej under  den gångna dagen. Dagens höjdpunkt  är nog  den allvarliga frågan (konstaterande?)  jag fick om att jag antagligen är allvarligt sjuk på grund av alla bruna födelsemärken ja har på kroppen. Enligt personen i fråga har mörkhyade inga födelsemärken, och ifall de har, så tas dom omedelbart bort. Han har själv som liten haft ett på kinden men lyckligt nog hade hans mamma en sax så hon tog tag i skinnet och klippte bort det.

Annat förvånande är hur vänliga människorna här är. Frågade idag aunt Maggie hur mycket det brukar kosta att låta sys byxor och kjolar här (utan obruni tillägg alltså (obruni = vit). Hon kunde inte säga något pris direkt eftersom hon  alltid syr hela dräkter åt sej så vi avslutade diskussionen och gick åt olika håll. Efter en  stund kommer hon och knackar mej på ryggen för att berätta lämpliga pris för olika sorts plagg och tyger. Hon hade ringt runt till 3 sömmerskor för att fråga vad de har för priser, när de har öppet och vilken färgs tyg som antagligen passar mej som vit bäst.

Annat märkligt idag är att det inte har varit strömmarbrott på hela dagen och att jag faktiskt har varit ensam i ett rum i snart 2 timmar. Vi e tre flickor som delar på ett rum ungefär lika stort som mitt gamla rum i Hindhår så eget utrymme och lugn och ro är vi inte direkt bortskämda med.  Och så fort man sticker näsan utanför rummet är det alltid någon av barnen som står och väntar och vill prata elle visa något, om man går ut på gården får man minst tre gånger frågan ”how are u” från olika håll och eftersom vessorna endast har ett draperi och en spånskiva mellan sej är också de ett lämpligt ställe för lite småprat.

                                            Vårt rum